En uppsats skriven av 14-årig Veronica Granqvist

                Ung under kriget


Min mommo är född 1939, just då som kriget började. Fortsättningskriget började 1940.
Hon heter Iris Sjöström.
Medan hon berättar visar hon en bok, som handlar om II Vk, för mig.

Under kriget hade de det bra hemma, eftersom de bodde på en liten bondgård på landet. De hade bra med mat.
- Fläsksås och potatisar nästan varje dag, sager mommo och skrattar lite.

På bondgården hon bodde på födde man upp kor, grisar, får, höns, hästar och fullt med kaniner.
De hade angorakaniner, som de rakade bort pälsen på och blandade med fårens ull.
Mommo hade en halsduk som hon tyckte mycket om.

Mommos pappa var med i kriget och barnen i familjen hjälpte mycket till hemma.
Mamman fick då sköta om jordbruket och mammas systrar var där och hjälpte till.

När flygalarmet bröt ut fanns det en grannfru som var med dem. Under flygalarmet måste fönstren vara täckta.

När kriget var slut var det mycket dåligt med varor. Det var svårt att få mat, kläder och skor.
Mommo visar för mig köpkort som de fick. Det var begränsat hur mycket de fick köpa. Tappade man bort köpkorten, fick man inte nya.

Det mesta gjorde dom själva, skor med träbotten och läder, pappersskor, tyg och mattor gjordes av papper.
De hade mycket som var gjort av papper.
Maten gjordes också hemma. De hade inga maskiner, utan handarbete var det som gällde. Djuren gick ute hela sommaren.
Byfolket kom och köpte mjölk från dem. De kom bärande på sina mjölkkannor och mommos mamma mätte upp mjölken åt dem.
Sommargästerna kom också och köpte mjölk.
De var människor från H:fors, men de kallade dem för sommargäster.

När de då inte hade traktorer gjordes arbetet mycket till häst och lie använde de mycket. Det var ett tungt job. Potatisen skulle tas med hacka. Barnen fick gå ut i skogen och plocka svamp, som saltades och bär som de gjorde sylter av.
Allt togs tillvara. Mycket samlades till vintern eftersom maten var svår att få från butikerna. Det ända de köpte var socker, kaffe, jäst och tobak. De klarade sig alltså bra under och efter kriget.

Mommo minns inte mycket från själva kriget, annat än bombflygplanen som flög och att bombaderingen av H:fors lyste upp himlen av elden och det kunde de se.

Mommos skolgång påverkades inte. Hon började i skolan 1946, allså efter kriget.
Skolmaten var inte så välutväcklad.
- Mest hade vi bara kladdig havregrynsgröt, säger mommo. Mjölk och smörgåsar
kunde vi också ta med oss ibland. En gång i veckan fick vi faktist korvsoppa och emellan åt vi ärtsoppa.

Bilar fanns det inte mycket av i privatbruk. Oftast var det de rika som ägde och körde bilar. Men annars fanns det nog bilar, både före och efter kriget.
- Och en god sak var cykeln! skrattade mommo.

Runebergsbåten gick regelbundet från Borgå till Svartbäcksbryggan. Därifrån kunde folk åka till Borgå och H:fors. Senare byggdes det en paviljong, som motsvarade ett lusthus.
Där kunde de sitta och prata och ta skydd för dåligt väder medan de väntade på båten.
Sedan åkte de också i lastbilar på utflykter. De fick sitta på flaket.

I Svartbäck hade de en teater, ett dansgolv och buffetter. Det kom orkestrar och sångare från Borgå för att uppträda där. Under kriget var det förbjudet att dansa och se på teaterpjäser.
- Men visst fanns det de som i smyg dansade i skogen, säger mommo och ler.

                                                     Några foton från Iris Sjöströms barndom
 

Mamma och pappa på 40-talet

Andra klassen i Svartbäck skola.  Iris sitter fram no 3 ifrån vänster

Iris 3 års ålder